Klätterapa

Igår hämtade vi hem Lillis, en kattfröken på 9 månader med världens mjukaste päls!
Söt som socker men luktar kossa för där hon kommer ifrån finns det massa kor :P
Hon vet inte vad en kattlåda är utan lägger sig bara där istället,
så jag försökte sätta på henne koppel och gå ut med henne igår kväll.
Det skulle jag inte ha gjort!

Is och vrålhalt på altanen, jag halkar såklart och gastar till,
Lillis blir livrädd och hoppar först upp och ner i luften som en annan juttaperka
och far i väg! Hittar henne uppe i en spetig tall,
hämtar stegen men den är bara 2-3 meter så det blir till att klättra resterande 4 meter för hand, på klena grenar i det kolsvarta mörkret :S


Blev både biten och riven på händerna och i ansiktet när jag skulle få ner henne,
hon trodde minst att jag var en björn så rädd som hon var då, stackars liten.
Men vi klarade oss ner helskinnade (eller nej, inte jag) utan att ramla ner och bryta nacken av oss, lite lagom adrenalinrush där!

Jag är inte rädd för höjder men idag när jag gick och hämtade min morgonrock som låg slängd under trädet så tänkte jag verkligen att hur i helsike vågade jag klättra upp där!?
Hade det varit på dagen och man sett ner så skulle man nog inte vara så kaxig, höjdrädd eller inte.
Tur att man är smidig som en katt då (Eller snarare som en apa!) :D

Idag var jag i stan ett par timmar, genomgång med lärarn,
och sen sprang jag på Mohamed på väg till Willys.
Fyndade 12 flaskor påskmust för bara 6 kronor, helt otroligt :D
Ska jag vara ärlig så tror jag det var något fel på streckkoden, haha


På onsdag så är det premiär för American Pie the Reunion på bio,
jag måste måste måste se den!
Alla gamla original är ju med, man har ju växt upp med dom så att dissa klassfesten vore en big loss!

Nu ska jag dunka partymusik och plugga, yeah yeah!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0